Varje stor förändring har medfört någon form av rädslor hos de som är mitt inne i den. Så har det varit även med informationssamhället och digitaliseringen. I den här artikeln ska vi titta närmare på några av de farhågor som funnits under de senaste 20-25 åren och hur det har blivit på riktigt.
Digitaliseringen hotar jobben
AI, maskinlärning, robotisering. Allt detta har varit saker som gjort att det väckts frågor om vad människor ska jobba med i framtiden. Kommer maskiner ta alla enkla jobb medan vi människor kommer gå sysslolösa? Nu är det fortfarande en utveckling som är i sin linda. Men det går ändå att säga att de värsta farhågorna inte har slagit in utan det handlar mer om en transformation än om en revolution.
De ”enklare” instegsjobben har heller inte försvunnit utan det finns gott om jobb för våra unga. Sedan kanske det inte fungerar på samma sätt som för 30 eller 40 år sedan. Idag är det vanligare att man är anställd via ett bemanningsföretag eller att man ”gigjobbar”, det vill säga blandar flera olika typer av frilansuppdrag. Det här gäller inte heller bara för de jobb som inte kräver någon formell utbildning, utan är en del av hur hela arbetsmarknaden mer och mer utvecklas. Det kommer inte vara vanligt att man jobbar hela arbetslivet på samma ställe utan bemanningsuppdrag, konsultjobb och liknande blir mer och mer norm.
Ungdomarna kommer bli asociala
Skärmar tar upp mer och mer av vår tid. Både jobbmässigt och fritidsmässigt. Ungdomar är inte ute på samma sätt som de var förr, utan även umgänge flyttar mer och mer över i den digitala världen. Det innebär inte, för de allra flesta, att man får färre sociala kontakter med lägre kvalitet. Utan det är snarare ett sätt att bredda sina sociala cirklar och kunna hitta nya vänner utanför de uppenbara som skola och jobb.
Det som kan utrönas av den här utvecklingen som är en nackdel är att dagens barn och unga har mycket sämre kondition än tidigare generationer. De rör sig helt enkelt mindre. Men på den motsatta sidan dricker de också betydligt mycket mindre alkohol och det är mindre vanligt att man testat illegala droger. Så det är förhoppningsvis ett folkhälsomässigt nollsummespel.
Digitaliseringen hotar demokratin
En annan fråga som blivit brännhet under de senaste åren är hur digitaliseringen påverkar demokratin och det demokratiska samtalet. Det är något som kommit på tapeten inte minst av Donald Trumps framgångar i det amerikanska presidentvalet och hur han använt digitala kommunikationsmedel för att bilda opinion och trogna följarskaror. Här är juryn givetvis fortfarande ute och det behöver studeras på lång sikt. Men att populister och demagoger lyckats få makt är inte unikt för vårt samhälle och vår tid. Snarare tvärtom. Medvetenheten om hur det kan fungera i ett värsta fall-scenario har dessutom ökat, vilket gjort att Facebook och andra sociala medier har kunnat skruva på sina algoritmer och göra det svårare för direkt desinformation att slå igenom.